Riksrevisionen: statens arbete mot spelproblem är inte effektivt — så svarar regeringen
Drygt 350 000 svenskar beräknas ha någon form av spelproblem. Riksrevisionen kritiserar stödet till kommunerna, särskilt för barn och unga, och regeringen har nu lämnat sitt svar.
Illustration: Baws Casinos redaktion.
”Riksrevisionen bedömer att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt.” Så lyder huvudslutsatsen i granskningen RiR 2026:1, som överlämnades till regeringen i februari. I sin skrivelse till riksdagen, Skr. 2025/26:269 från den 28 maj 2026, skriver regeringen att den välkomnar granskningen och i stor utsträckning instämmer i iakttagelserna.
Problemets storlek
Granskningen sammanfattar läget med siffror som visar varför frågan är tung. Drygt 350 000 personer i Sverige beräknas ha någon form av spelproblem, och det beräknas kosta samhället omkring 11,5 miljarder kronor per år.
| Uppgift | Siffra |
|---|---|
| Allvarliga spelproblem | 40 000 personer |
| Förhöjd risk för spelproblem | 65 000 personer |
| Viss risk för spelproblem | 247 000 personer |
| Närstående som lever med någon med spelproblem eller förhöjd risk | cirka 130 000, varav 40 000 barn |
| Fick hjälp av socialtjänsten (2024) | cirka 1 000 personer |
| Behandlades för spelberoende i specialiserad vård (2023) | drygt 1 000 personer |
Kontrasten mellan de två sista raderna och resten av tabellen är granskningens kärna: mycket få av dem som har problem nås av stöd eller behandling.
Barn och unga i fokus
Riksrevisionen konstaterar att spelandet och spelproblemen har ökat bland barn och unga. Enligt skrivelsen spelade 34 procent av 16–17-åringarna om pengar under 2021, trots 18-årsgränsen. CAN:s undersökning 2025 visar att 14 procent av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet och 10 procent av pojkarna i årskurs 9 hade ett riskfyllt spelande — dubbelt så höga andelar som 2021. Hälften av de unga som hade någon grad av spelproblem 2021 hade det fortfarande 2024.
Kritiken riktar sig främst mot hur kunskapen når ut. Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kunskapsstöd håller hög kvalitet, men motsvarar inte kommunernas behov av praktisk vägledning — och bara en tredjedel av kommunerna använde Folkhälsomyndighetens stöd för att förebygga spelproblem under 2023. Socialstyrelsens stöd för behandling saknar dessutom vägledning för barn och unga.
Rekommendationerna
- Folkhälsomyndigheten bör bland annat ta fram mer praktisk vägledning för kommunerna och utveckla indikatorer för barns och ungas spelande i det nationella uppföljningssystemet.
- Socialstyrelsen bör utveckla kunskapsstödet med rekommendationer för barn och unga och föra in det i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende.
- Regeringen bör överväga att inkludera spelproblem i satsningar inom angränsande områden.
Spelinspektionen fick inga rekommendationer — granskningen gäller det förebyggande och behandlande arbetet, inte tillsynen av spelbolagen.
Regeringens svar
Regeringen anser att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån rekommendationen till regeringen, med hänvisning till åtgärder som redan vidtagits. Bland dem nämns ett höjt statsbidrag till förebyggande insatser på spelområdet under 2026 och ett uppdrag till Socialstyrelsen från den 26 mars 2026 att sammanställa och sprida kunskap för att tidigt uppmärksamma problem med spel om pengar hos barn och unga — där dataspel ska beaktas som möjlig riskfaktor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
Därtill kommer den statliga utredning om barns och unga vuxnas spelande som tillsattes i september, och som vi skrev om i vår artikel om utredningen.
Om du eller någon nära dig behöver stöd
Granskningen visar att det är få som får hjälp — men hjälpen finns. Du kan göra Stödlinjens självtest, läsa mer om förebyggande arbete hos Folkhälsomyndigheten, stänga av dig via Spelpaus eller använda gränserna i vår översikt över verktyg för ansvarsfullt spelande. Stödlinjen vänder sig även till anhöriga.
